LÄGET LANDET?!

LÄGET LANDET?! 31 maj 2018 på Pappersbruket Östanå

Ett nulägesperspektiv på nordöstra Skåne. Intressanta inspiratörer och spännande utbyten på temat En balanserad ekonomisk tillväxt.

Läget i landet? Po Tidholm

Po Tidholm är journalisten, författaren och föreläsaren som satt klyftan mellan landsbygd och stad i fokus bland annat genom dokumentärserien ”Resten av Sverige” (SVT 2016) och böckerna Läget i Landet samt Norrland.

Vi har tre stora städer som växer så det knakar och en rad stora och mellanstora städer som det också går ganska bra för. Utanför finns en stadsnära landsbygd och så har vi resten av Sverige. Där går det också att urskilja skillnader. Man kan titta på Sverige med sina bruksorter, småorter, glesbygd. Det finns vissa platser som sticker ut för att de levererar och appellerar till en urban publik, exempelvis Wanås, fjällvärlden och Siljansbygden.

Det finns en mängd strukturer i samhället som vi inte rår på. Det vore problematiskt om individen tar på sig att själva försöka förändra strukturen.

På 200 år har vi vänt upp och ner på befolkningen och numera är det 85 % av befolkningen som bor i städerna. Det förändrar och påverkar oss kulturellt och politiskt. Storstaden bestämmer. Storstadskonsumenten har en stor påverkan på landsbygdsutvecklingen. Vi har en berättelse om Sverige som handlar om ett urbant land, som handlar om IT och Spotify till skillnad från jordbruk, industri och naturresurser. Även om vi har blivit noga att redovisa var råvaran kommer ifrån, så tillfaller inte längre värdet bonden som odlat grödan utan den som skapat berättelsen om den. Vi tycker heller inte riktigt i Sverige att vi behöver en politikproduktion för delar av landet där det inte uppstår värde. Det urbana är norm. Det här får konsekvenser. Exempelvis kan man se på den nedmontering som skett på min hemort.

Här Skåne så tänker man inte så mycket på Stockholm. I resten av Sverige gör man det. Stockholm är elefanten i rummet. I Småland jobbar ungefär 40% i industrin. I Stockholm bara 7%.

Det här är oerhört komplext: varför har det hänt? Är frågan viktig? Vi har det ju trots allt ganska bra. Vi är inte heller ensamma om fenomenet. Titta på framväxten av högerpopulistiska rörelser i Tyskland, USA, Frankrike, Danmark, Norge och så Sverigedemokraterna i Sverige. Den gemensamma nämnarna är att de här partierna är att de har hämtat sina bästa väljare i glesa miljöer.

Förmågan att drömma, att känna sig inkluderad i visioner och framtidsprojektet är oerhört viktigt. I en mätning ser man att framtidstron i staden är 55% men på landet 35%.

De flesta i Sverige är ganska väl medvetna om vårt framtidsprojekt med klimatutmaningarna. När man pratar om åtgärderna som krävs så framstår det för stadsbon som ett löfte om ett bättre liv med stadsodling, förtätning, ekologiska byggnader, subventionerade elcyklar  eller elbilar. Ekologiska produkter – producerade var? –  som levererats i självkörande  elbilar… Vi andas en renare luft och vandrar på bilfria gator bland lummiga gator. Det låter ju jättetrevligt och kopplar på ekonomi och tillväxt, kreativitet och innovationskraft i mötet mellan människor. Motbilden blir landsbygden.

Det måste finnas ett erbjudande men det erbjudande som finns idag omfattar bara de urbana områdena.  Det råder en skriande brist på visioner för landsbygden. Vi hamnar i ett vakuum. Landet är storstadens spegel. Det vi ska tillhandahålla är platsen som den urbana människan reser till för rekreation. Då har vi en funktion.

Markutnyttjande och resursutnyttjande blir en fråga. Ska vi ha vattenkraft eller laxfiske? Skogsbruk eller skogsresa för tyskar? 2008 passerades 50/50 gränsen globalt. Nu bor fler i städer än på landsbygden med en stark tillväxt på superstäder. Det kommer att vara deras krav och förväntningar på landsbygden som kommer styra utvecklingen.

Publikfråga: Går det att vända politiskt?

Jag tror att vi skulle kunna omfördela befolkningen i Sverige politiskt om vi ville. Snackisen politiskt idag är infrastruktur. Vi har fastnat i en loop. Vi har satsat på tillväxtmotorer och det urbana…det här går igen på alla nivåer. Vi måste lösa det här genom att tillsätta offentliga medel. Nu är det som att marknad och medel leker följa John. När politikerna ska välja var de lägger pengar hade de kunnat tänka tvärtom och lägga medel där det inte händer så mycket utvecklingsmässigt istället för som nu att bygga vidare där det är tillväxt. Det finns mycket prestigelåsning.

Finns det någonstans där detta bryts?

Jag stöter på många som pratar om att bryta det och det finns många goda strategier, ex Västra Götalandregionen med väldigt stora skillnader. Men det kanske stannar inom kulturpolitiken eller att man lyckas decentralisera vården.

Om man blickar framåt utifrån att världen ändras, kan den digitala infrastrukturen ändra förutsättningarna?

Under de senaste 20 åren har utvecklingen gått åt motsatt håll, trots alla nya möjligheter. Mantrat har varit att ”I framtiden kommer alla kunna bo och arbeta varsomhelst oberoende av den geografiska platsen”. Under den här perioden har istället företag knutit anställda ännu tajtare, vi har centraliserat mer och urbaniseringen ökar.

Hur ska vi skapa förståelse för varför landsbygdsfrågorna är viktiga?

Jag är skeptisk till att göra landsbygdsfrågan till en särfråga. Stad-land-frågan får en stor tyngd i valrörelsen för att partierna är uppskrämda, men är ändå inte med när de 15 viktigaste valfrågorna rankas eftersom frågan är viktig över flera politiska områden; vård, skola, migration, infrastruktur.

När SOM-institutet  frågat om viktigaste valfrågan och vad medborgarna är mest oroade för blir svaret antibiotikaresistens och klimatet. Landsbygden har svaren på att göra landet självförsörjande.

Östanå då? Är det landsbygden eller staden?

Landsbygden! Landsbygden i Sverige mycket större än man tror. Men om man kör riktigt snabbt till Kristianstad, hur lång tid tar det? 40 minuter? Så snabbt tar jag mig aldrig från Täby till centrum.

Man kan mäta på olika sätt. Avstånd eller tid. Det är få personer i Sverige som kan gå runt och känna sig som en del av den här transnationella, urbana verkligheten.

TILLSAMMANS – hur ska vi lyckas i landet? Göran Adlén, trendspanare

Trendspanaren som genom tankar och reflektioner ger sin analys av vad framtiden bär med sig och innebörden för företag, organisationer och individer.

Idag ska vi prata om framtiden. Om trender. Allt som kommer att påverka oss. Tänk efter, stanna upp!  Hur är det med drömmar i Sverige? Vad säger du till ditt barn när barnet vill bygga en robot över helgen? Låter svaret annorlunda om det är en vuxen du svarar? Jag skulle önska att vi har barnets perspektiv. Hur undviker du att andra krossar din dröm?

Idag är det otrendigt att vara trendig. Ta till exempel hipstern, som försöker uttrycka sin unicitet och manifestera den genom klädstil och livsval. Det bara råkar bli på samma sätt, vilket skildrats av Joe Mande i boken Look at this fucking hipster. Översätt nu detta till regional verksamhet. Gör inte alla ungefär samma sak? Ta till exempel Ystad. Vad har de att säga om de inte säger att de ligger nära havet och har en pittoresk stadskärna?

Människan hatar förändring. Jag slår vad om att de flesta kommer att sitta på samma platser efter pausen. 2018 är de excentriska småföretagens renässans. Kolla till exempel på Danmark. De gör det lite på sitt på sitt eget sätt. Tänk dansk design, ölkultur. Tänk smushi! Smørrebrød och sushi. De har ett excentriskt sätt.

Vi måste vara mer som slajm. Anpassningsbara. Följsamma.  För tänk, hur följs trender och vem äger varumärken idag? Konsumenten styr! Svansen följer efter.

Ta till exempel storyn bakom Kaninen som inte ville sova. Det var en kille i Huskvarna med eget förlag. Sen snappades boken upp och nu åker han på världsturnéer.

Ökad anpassningsförmåga och excentriskhet krävs eftersom vi går mot en värld där artificiell intelligens blir smartare.

[Visar film med roboten Sophia, en humanoid]

Betänk också intelligenta skidor, intelligenta, golfklubbor, intelligenta pulsmätare (Doppel). det finns intelligenta lotionmätare till huden –  för rätt mängd fukt. Se på lantbruket! Nu är det digitalt. Hälsostatus genom face-id för kor, självkörande traktorer, svanssensorer som berättar om kon är nära att kalva.

Minns ni Nokia 3310 släppet? Då kunde man spela Snake i färg.

Kodak och Polaroid var de stora förlorarna 2012.  Förra året blev analogt foto trendigt (en utveckling som kan jämföras med vinylskivan). Nu finns en ny kamera med möjlighet att printa och insta i samma produkt. En ”digilog” produkt. Vinnarna är de som kan plocka det bästa ur kakorna.

Den enkla sanningen är ändå: Människor möter människor. Det är det fundamentala som allting går ut på. Men vem är den nya publiken? Generation Z. Vet Generation Z hur en analog nummerskiva funkar? Nej. De är ”Born for the Internet”.

Vi går in i en ”Gig economy” där allt fler arbetar utan fast arbetsplats eller anställning.  Prognosen är att 40% kommer att vara digitala nomader. Man vill vara sin egen. Det är dem vi vill attrahera.  Men man vill ju fortfarande vara nära, även i en gig economy. Därför är klustertankarna som viktiga framöver.

De flesta i generation Z vill handla i fysiska butiker. Varför? De tycker e-handel tar för lång tid. De kollar lagerstatus på nätet först. De hatar reklam, är  ad-blockers. Hur blir de unga som pensionärer? Man ska dö ung så sent som möjligt!

Vi är så livrädda för framtiden, men framtiden kommer bli ok. Det mesta vi oroar oss för blir aldrig av. Var inte rädda för framtiden. Se möjligheterna istället!

Jag har gjort en ”Skit i det du”- lista:

Vi behöver bli mer uttråkade. Det finns en studie där en grupp fick lägga över kontakterna en och en till ny mobiltelefon. Tråkigt, eller hur? Den uttråkade gruppen var mer kreativ än kontrollgruppen.

Do not disturb. Sätt timer på routern. Ta en informationsdetox. Lägg ner sociala medier. Fokus håller på att bli vårt nya IQ, menar professor Cal Newport. Friluftslivet ökar.

Du behöver inte ha en massa mål i livet. Vi är en hel generation målfetischister. ”Kan du klappa på magen?” säger vi till småbarn och utropar ”vad duktig du är!” när de gör det. Det är bara prestation. Fråga inte hur det gått, fråga hur du mått. Våga släpp loss passionen.

Ändra dig ofta. Vi har så många strategier som handlar om att man ska ändra sig lite snabbare än alla andra. Sluta med det.

TILLSAMMANS! 33 kommuner i Skåne som alla försöker konkurrera ut varandra? Vi är ju som en liten kinesisk stad i storlek. Tänk om vi kunde jobba tillsammans som ett?

Ödmjukhet blir mycket viktigare än kunskap. Ge varandra mer beröm. 80% av allt beröm före tre års ålder. Vi kan alltid göra varandra mycket bättre om vi berömmer varandra.

Våga se möjligheter.

Våga. Älska. Spring.

Ska hela landet leva? Terese Bengard, Verksamhetschef Hela Sverige ska leva

Som verksamhetschef för Hela Sverige ska leva jobbar hon mot storstadsmaktordningen – den urbana normen –  med målet balans mellan stad och land.

 

Jag är från Hammarstrand, Jämtland. Jag lever, bor och verkar på landsbygden. Ibland är jag i resten av Sverige. jag representerar 5000 lokala utvecklingsgrupper och 54 medlemsorganisationer i mitt arbete för Hela Sverige ska leva.

Finns det förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt för landsbygden? Jag tänker att vi alla svarar ja. Idag ska jag ska prata om förhållandet mellan stad och land. Vad behöver ett samhälle ha för att det ska fungera? Vi på HSSL har gjort en modell, en trappa. Har ni hört talas om Maslows behovstrappa? Vi har gjort en sådan modell om vad ett samhälle behöver för att kunna fungera. [Finns en film som visar detta här]

Den spänner sig från grundläggande basbehov som bostäder, infrastruktur och el vidare över jobb, sjukvård, ordning, service för att i toppen ha kultur, gemenskap, folkbildning och slutligen självkänsla. En känsla av makt att kunna påverka sitt eget samhälle.

Det har uppstått en maktförskjutning. Man upplever i Sverige att man inte kan påverka vad som händer i sin egen bygd längre. Man syns inte, man finns inte och ni förstår oss inte. Uppskattas landsbygden överhuvudtaget?

Finns debatten om lokalmedia här? Vilka platser som får rum i media och att det exempelvis skrivs mer om Slussen än Luleå?

På landsbygden. går mycket kraft åt att upprätthålla de grundläggande strukturerna på samhället. När lanthandeln lägger ner tar föreningen över. När skolan läggs ner startar byn en friskola. Vi får göra jobbet när kommunen överger oss. När inte bidrag till kultur går till bygderna skapar bygderna sin egen kultur. Det satsas bara på några få regionala centra.

Det pågår en centralisering och det var staten som lämnat landsbygden först. Vems ansvar är det att skapa möjligheter att leva och bo på landsbygden? Om landsbygden ansvarar själva vilken ersättning får vi?

Vi på HSSL har gett ut en balansrapport. Beroende på vem det är som mäter, skiljer det en hel del mellan vem som är landsbygdsbo. Det kan vara 70%, 35%, 13% eller 6%. Oavsett är stad och land är beroende av varandra.

Stockholm utgör 0,1% av Sveriges yta. De behöver 19% omgivande yta för att producera det de behöver. Orsakar 87% av utsläppen. Konsumtion skapar större utsläpp. Globalt släpper stadsbor ut mest.

Det handlar mycket också om attityder. I och med att staden har blivit norm så porträtteras ofta landsbygden som ”lite efter”. Tänk på orden som används för stad: Satsning, smart, innovativ…

På landsbygden satsas det aldrig. Där får man stöd eller bidrag. Så ser det ut bland tidningsrubrikerna.  Det är aldrig ”satsning på ekologiskt jordbruk” utan snarare att jordbruket får mycket av stödet till landsbygden. Det här påverkar vår självkänsla.

Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne klarar sig ändå ganska bra om man läser på webben med glasögonen för den urbana normen. Där är landsbygden medräknad.

Var vaksam och fundera på landsbygdens plats! Landsbygden är jäkligt viktig för att vi ska ha ett hållbart samhälle.

Har ni sett hur det ser ut när man bildgooglar landsbygd. Det är vackra landskap, inga människor. Googlar man glesbygd syns slitna hus och bilvrak. Det är nedlagt. Och så ser man alltid den där bilden på ”man på spark”.

Om det är den här bilden av landsbygden vi har, att det inte bor någon här (13 % av befolkninge, kommer ni ihåg?) och att det  kanske finns någon lada men allt är stängt: Vem vill satsa då?

Panelsamtal

Referat kommer.

 

Mingelmiddag med underhållning av gruppen Fåfäng

 

 

 

 

Program och dokumentation

Dela: