LÄGET LANDET?!

Panelsamtal Läget Landet 2018 Foto: N Grundström

LÄGET LANDET?! 31 maj 2018 på Pappersbruket Östanå

Ett nulägesperspektiv på nordöstra Skåne. Intressanta inspiratörer och spännande utbyten på temat En balanserad ekonomisk tillväxt.

Den 31 maj 2018 arrangerade Skånes Ess konferensen Läget Landet?! för första gången. På plats på vackra Pappersbruket i Östanå var ett 80-tal personer, vilkas stora engagemang märktes under såväl mingel som när publiken släpptes in under inspiratörernas föredrag. Upplägget var tre föredrag med lite olika perspektiv med ett efterföljande samtal i panel.

Göran Adlén, trendspanaren, modererade dagen och inledde med en framtidsspaning för stad och land med starkt positiva vibbar. Po Tidholm, journalisten och författaren som blivit glesbygdens röst, tog sedan vid och målade istället upp en dyster bild av läget i landet. Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, avslutade föredragspassen med att påvisa vilka faktiska skillnader i förutsättningar som finns mellan stad och land.

Till panelen anslöt sedan Kristina Yngwe, riksdagspolitiker, Jörgen Svensson, chefredaktör Kristianstadsbladet, Aline Kärrbäck, samhällsplanerare och Philip Thuresson, lokal företagare. Tillsammans gav de många vinklar på framtiden för landet och Skåne.

Dagen avslutades med en uppskattad buffé från Malmbergs Gastro och underhållning av humorgruppen Fåfäng, som även presenterade vinnaren av priset Årets Leader som blev projektet Reportrar i landsbygdens tjänst (Lokalkorrarna).

Här nedan finns dokumentation från respektive pass.

Läget Landet är ett LAG-ägt leaderprojekt med finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden. Fakta om projektet finns här.

Dokumentation 2018

Po Tidholm – Läget i Landet?

Po Tidholm är journalisten, författaren och föreläsaren som satt klyftan mellan landsbygd och stad i fokus bland annat genom dokumentärserien ”Resten av Sverige” (SVT 2016) och böckerna Läget i Landet samt Norrland.

Foto: N Grundström

Vi har tre stora städer som växer så det knakar och en rad stora och mellanstora städer som det också går ganska bra för. Utanför finns en stadsnära landsbygd och så har vi resten av Sverige. Där går det också att urskilja skillnader. Man kan titta på Sverige med sina bruksorter, småorter, glesbygd. Det finns vissa platser som sticker ut för att de levererar och appellerar till en urban publik, exempelvis Wanås, fjällvärlden och Siljansbygden.

Det finns en mängd strukturer i samhället som vi inte rår på. Det vore problematiskt om individen tar på sig att själva försöka förändra strukturen.

På 200 år har vi vänt upp och ner på befolkningen och numera är det 85 % av befolkningen som bor i städerna. Det förändrar och påverkar oss kulturellt och politiskt. Storstaden bestämmer. Storstadskonsumenten har en stor påverkan på landsbygdsutvecklingen. Vi har en berättelse om Sverige som handlar om ett urbant land, som handlar om IT och Spotify till skillnad från jordbruk, industri och naturresurser. Även om vi har blivit noga att redovisa var råvaran kommer ifrån, så tillfaller inte längre värdet bonden som odlat grödan utan den som skapat berättelsen om den. Vi tycker heller inte riktigt i Sverige att vi behöver en politikproduktion för delar av landet där det inte uppstår värde. Det urbana är norm. Det här får konsekvenser. Exempelvis kan man se på den nedmontering som skett på min hemort.

Här Skåne så tänker man inte så mycket på Stockholm. I resten av Sverige gör man det. Stockholm är elefanten i rummet. I Småland jobbar ungefär 40% i industrin. I Stockholm bara 7%.

Det här är oerhört komplext: varför har det hänt? Är frågan viktig? Vi har det ju trots allt ganska bra. Vi är inte heller ensamma om fenomenet. Titta på framväxten av högerpopulistiska rörelser i Tyskland, USA, Frankrike, Danmark, Norge och så Sverigedemokraterna i Sverige. Den gemensamma nämnarna är att de här partierna är att de har hämtat sina bästa väljare i glesa miljöer.

Förmågan att drömma, att känna sig inkluderad i visioner och framtidsprojektet är oerhört viktigt. I en mätning ser man att framtidstron i staden är 55% men på landet 35%.

De flesta i Sverige är ganska väl medvetna om vårt framtidsprojekt med klimatutmaningarna. När man pratar om åtgärderna som krävs så framstår det för stadsbon som ett löfte om ett bättre liv med stadsodling, förtätning, ekologiska byggnader, subventionerade elcyklar  eller elbilar. Ekologiska produkter – producerade var? –  som levererats i självkörande  elbilar… Vi andas en renare luft och vandrar på bilfria gator bland lummiga gator. Det låter ju jättetrevligt och kopplar på ekonomi och tillväxt, kreativitet och innovationskraft i mötet mellan människor. Motbilden blir landsbygden.

Det måste finnas ett erbjudande men det erbjudande som finns idag omfattar bara de urbana områdena.  Det råder en skriande brist på visioner för landsbygden. Vi hamnar i ett vakuum. Landet är storstadens spegel. Det vi ska tillhandahålla är platsen som den urbana människan reser till för rekreation. Då har vi en funktion.

Markutnyttjande och resursutnyttjande blir en fråga. Ska vi ha vattenkraft eller laxfiske? Skogsbruk eller skogsresa för tyskar? 2008 passerades 50/50 gränsen globalt. Nu bor fler i städer än på landsbygden med en stark tillväxt på superstäder. Det kommer att vara deras krav och förväntningar på landsbygden som kommer styra utvecklingen.

Publikfråga: Går det att vända politiskt?

Jag tror att vi skulle kunna omfördela befolkningen i Sverige politiskt om vi ville. Snackisen politiskt idag är infrastruktur. Vi har fastnat i en loop. Vi har satsat på tillväxtmotorer och det urbana…det här går igen på alla nivåer. Vi måste lösa det här genom att tillsätta offentliga medel. Nu är det som att marknad och medel leker följa John. När politikerna ska välja var de lägger pengar hade de kunnat tänka tvärtom och lägga medel där det inte händer så mycket utvecklingsmässigt istället för som nu att bygga vidare där det är tillväxt. Det finns mycket prestigelåsning.

Finns det någonstans där detta bryts?

Jag stöter på många som pratar om att bryta det och det finns många goda strategier, ex Västra Götalandregionen med väldigt stora skillnader. Men det kanske stannar inom kulturpolitiken eller att man lyckas decentralisera vården.

Om man blickar framåt utifrån att världen ändras, kan den digitala infrastrukturen ändra förutsättningarna?

Under de senaste 20 åren har utvecklingen gått åt motsatt håll, trots alla nya möjligheter. Mantrat har varit att ”I framtiden kommer alla kunna bo och arbeta varsomhelst oberoende av den geografiska platsen”. Under den här perioden har istället företag knutit anställda ännu tajtare, vi har centraliserat mer och urbaniseringen ökar.

Hur ska vi skapa förståelse för varför landsbygdsfrågorna är viktiga?

Jag är skeptisk till att göra landsbygdsfrågan till en särfråga. Stad-land-frågan får en stor tyngd i valrörelsen för att partierna är uppskrämda, men är ändå inte med när de 15 viktigaste valfrågorna rankas eftersom frågan är viktig över flera politiska områden; vård, skola, migration, infrastruktur.

När SOM-institutet  frågat om viktigaste valfrågan och vad medborgarna är mest oroade för blir svaret antibiotikaresistens och klimatet. Landsbygden har svaren på att göra landet självförsörjande.

Östanå då? Är det landsbygden eller staden?

Landsbygden! Landsbygden i Sverige mycket större än man tror. Men om man kör riktigt snabbt till Kristianstad, hur lång tid tar det? 40 minuter? Så snabbt tar jag mig aldrig från Täby till centrum.

Man kan mäta på olika sätt. Avstånd eller tid. Det är få personer i Sverige som kan gå runt och känna sig som en del av den här transnationella, urbana verkligheten.

Göran Adlén – TILLSAMMANS – hur ska vi lyckas i landet?

Trendspanaren som genom tankar och reflektioner ger sin analys av vad framtiden bär med sig och innebörden för företag, organisationer och individer.

Foto: N Grundström

Idag ska vi prata om framtiden. Om trender. Allt som kommer att påverka oss. Tänk efter, stanna upp!  Hur är det med drömmar i Sverige? Vad säger du till ditt barn när barnet vill bygga en robot över helgen? Låter svaret annorlunda om det är en vuxen du svarar? Hur undviker du att andra krossar din dröm?

Idag är det otrendigt att vara trendig. Ta till exempel hipstern, som försöker uttrycka sin unicitet och manifestera den genom klädstil och livsval. Det bara råkar bli på samma sätt, vilket skildrats av Joe Mande i boken Look at this fucking hipster. Översätt nu detta till regional verksamhet. Gör inte alla ungefär samma sak? Ta till exempel Ystad. Vad har de att säga om de inte säger att de ligger nära havet och har en pittoresk stadskärna?

Människan hatar förändring. Jag slår vad om att de flesta kommer att sitta på samma platser efter pausen. 2018 är de excentriska småföretagens renässans. Kolla till exempel på Danmark. De gör det lite på sitt på sitt eget sätt. Tänk dansk design, ölkultur. Tänk smushi! Smørrebrød och sushi. De har ett excentriskt sätt.

Vi måste vara mer som slajm. Anpassningsbara. Följsamma.  För tänk, hur följs trender och vem äger varumärken idag? Konsumenten styr! Svansen följer efter.

Ta till exempel storyn bakom Kaninen som inte ville sova. Det var en kille i Huskvarna med eget förlag. Sen snappades boken upp och nu åker han på världsturnéer.

Ökad anpassningsförmåga och excentriskhet krävs eftersom vi går mot en värld där artificiell intelligens blir smartare.

[Visar film med roboten Sophia, en humanoid]

Betänk också intelligenta skidor, intelligenta, golfklubbor, intelligenta pulsmätare (Doppel). det finns intelligenta lotionmätare till huden –  för rätt mängd fukt. Se på lantbruket! Nu är det digitalt. Hälsostatus genom face-id för kor, självkörande traktorer, svanssensorer som berättar om kon är nära att kalva.

Minns ni Nokia 3310 släppet? Då kunde man spela Snake i färg.

Kodak och Polaroid var de stora förlorarna 2012.  Förra året blev analogt foto trendigt (en utveckling som kan jämföras med vinylskivan). Nu finns en ny kamera med möjlighet att printa och insta i samma produkt. En ”digilog” produkt. Vinnarna är de som kan plocka det bästa ur kakorna.

Den enkla sanningen är ändå: Människor möter människor. Det är det fundamentala som allting går ut på. Men vem är den nya publiken? Generation Z. Vet Generation Z hur en analog nummerskiva funkar? Nej. De är ”Born for the Internet”.

Vi går in i en ”Gig economy” där allt fler arbetar utan fast arbetsplats eller anställning.  Prognosen är att 40% kommer att vara digitala nomader. Man vill vara sin egen. Det är dem vi vill attrahera.  Men man vill ju fortfarande vara nära, även i en gig economy. Därför är klustertankarna som viktiga framöver.

De flesta i generation Z vill handla i fysiska butiker. Varför? De tycker e-handel tar för lång tid. De kollar lagerstatus på nätet först. De hatar reklam, är  ad-blockers. Hur blir de unga som pensionärer? Man ska dö ung så sent som möjligt!

Vi är så livrädda för framtiden, men framtiden kommer bli ok. Det mesta vi oroar oss för blir aldrig av. Var inte rädda för framtiden. Se möjligheterna istället!

Jag har gjort en ”Skit i det du”- lista:

Vi behöver bli mer uttråkade. Det finns en studie där en grupp fick lägga över kontakterna en och en till ny mobiltelefon. Tråkigt, eller hur? Den uttråkade gruppen var mer kreativ än kontrollgruppen.

Do not disturb. Sätt timer på routern. Ta en informationsdetox. Lägg ner sociala medier. Fokus håller på att bli vårt nya IQ, menar professor Cal Newport. Friluftslivet ökar.

Du behöver inte ha en massa mål i livet. Vi är en hel generation målfetischister. ”Kan du klappa på magen?” säger vi till småbarn och utropar ”vad duktig du är!” när de gör det. Det är bara prestation. Fråga inte hur det gått, fråga hur du mått. Våga släpp loss passionen.

Ändra dig ofta. Vi har så många strategier som handlar om att man ska ändra sig lite snabbare än alla andra. Sluta med det.

TILLSAMMANS! 33 kommuner i Skåne som alla försöker konkurrera ut varandra? Vi är ju som en liten kinesisk stad i storlek. Tänk om vi kunde jobba tillsammans som ett?

Ödmjukhet blir mycket viktigare än kunskap. Ge varandra mer beröm. 80% av allt beröm före tre års ålder. Vi kan alltid göra varandra mycket bättre om vi berömmer varandra.

Våga se möjligheter.

Våga. Älska. Spring.

Terese Bengard – Ska hela landet leva?

Som verksamhetschef för Hela Sverige ska leva jobbar hon mot storstadsmaktordningen – den urbana normen –  med målet balans mellan stad och land.

Foto: N Grundström

Jag är från Hammarstrand, Jämtland. Jag lever, bor och verkar på landsbygden. Ibland är jag i resten av Sverige. jag representerar 5000 lokala utvecklingsgrupper och 54 medlemsorganisationer i mitt arbete för Hela Sverige ska leva.

Finns det förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt för landsbygden? Jag tänker att vi alla svarar ja. Idag ska jag ska prata om förhållandet mellan stad och land. Vad behöver ett samhälle ha för att det ska fungera? Vi på HSSL har gjort en modell, en trappa. Har ni hört talas om Maslows behovstrappa? Vi har gjort en sådan modell om vad ett samhälle behöver för att kunna fungera. [Finns en film som visar detta här]

Den spänner sig från grundläggande basbehov som bostäder, infrastruktur och el vidare över jobb, sjukvård, ordning, service för att i toppen ha kultur, gemenskap, folkbildning och slutligen självkänsla. En känsla av makt att kunna påverka sitt eget samhälle.

Det har uppstått en maktförskjutning. Man upplever i Sverige att man inte kan påverka vad som händer i sin egen bygd längre. Man syns inte, man finns inte och ni förstår oss inte. Uppskattas landsbygden överhuvudtaget?

Finns debatten om lokalmedia här? Vilka platser som får rum i media och att det exempelvis skrivs mer om Slussen än Luleå?

På landsbygden. går mycket kraft åt att upprätthålla de grundläggande strukturerna på samhället. När lanthandeln lägger ner tar föreningen över. När skolan läggs ner startar byn en friskola. Vi får göra jobbet när kommunen överger oss. När inte bidrag till kultur går till bygderna skapar bygderna sin egen kultur. Det satsas bara på några få regionala centra.

Det pågår en centralisering och det var staten som lämnat landsbygden först. Vems ansvar är det att skapa möjligheter att leva och bo på landsbygden? Om landsbygden ansvarar själva vilken ersättning får vi?

Vi på HSSL har gett ut en balansrapport. Beroende på vem det är som mäter, skiljer det en hel del mellan vem som är landsbygdsbo. Det kan vara 70%, 35%, 13% eller 6%. Oavsett är stad och land är beroende av varandra.

Stockholm utgör 0,1% av Sveriges yta. De behöver 19% omgivande yta för att producera det de behöver. Orsakar 87% av utsläppen. Konsumtion skapar större utsläpp. Globalt släpper stadsbor ut mest.

Det handlar mycket också om attityder. I och med att staden har blivit norm så porträtteras ofta landsbygden som ”lite efter”. Tänk på orden som används för stad: Satsning, smart, innovativ…

På landsbygden satsas det aldrig. Där får man stöd eller bidrag. Så ser det ut bland tidningsrubrikerna.  Det är aldrig ”satsning på ekologiskt jordbruk” utan snarare att jordbruket får mycket av stödet till landsbygden. Det här påverkar vår självkänsla.

Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne klarar sig ändå ganska bra om man läser på webben med glasögonen för den urbana normen. Där är landsbygden medräknad.

Var vaksam och fundera på landsbygdens plats! Landsbygden är jäkligt viktig för att vi ska ha ett hållbart samhälle.

Har ni sett hur det ser ut när man bildgooglar landsbygd. Det är vackra landskap, inga människor. Googlar man glesbygd syns slitna hus och bilvrak. Det är nedlagt. Och så ser man alltid den där bilden på ”man på spark”.

Om det är den här bilden av landsbygden vi har, att det inte bor någon här (13 % av befolkningen, kommer ni ihåg?) och att det  kanske finns någon lada men allt är stängt: Vem vill satsa då?

Panelsamtal

Panelsamtalet modereras av Göran Adlén. Panelen består av:

  • Kristina Yngwe: Skånsk riksdagspolitiker som ingick i den parlamentariska landsbygdskommittén, vars uppdrag var att lägga fram förslag på en sammanhållen nationell politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder.
  • Aline Kärrbäck: Samhällsplanerare som i samarbete med Jordbruksverket har undersökt hur den diskursiva skillnaden mellan stad och landsbygd påverkar utvecklingsmöjligheter.
  • Jörgen Svensson: Chefredaktör och ansvarig utgivare för Kristianstadsbladet, lokal morgontidning med spridningsområde nordöstra Skåne.
  • Philip Thuresson: Ung företagare inom skog och trädgårdsskötsel, baserad i Östra Göinge.
  • Po Tidholm: Journalisten, författaren och föreläsaren som satt klyftan mellan landsbygd och stad i fokus bland annat genom dokumentärserien ”Resten av Sverige” (SVT 2016) och böckerna Läget i Landet samt Norrland.
  • Terese Bengard: Som verksamhetschef för Hela Sverige ska leva jobbar hon mot storstadsmaktordningen – den urbana normen –  med målet balans mellan stad och land.

 Panelsamtal

Vad har dagen gett er för reflektioner?

Kristina: En härlig blandning av bilden av landsbygden. Jag tar med mig den diskussionen som finns inom politiken om att det finns både utmaningar och möjligheter.

Aline: Jag tror att vi börjar vakna på riktigt. Vi måste ta de här frågorna på allvar och jag tror mig se att det nu pratas alltmer landsbygsutveckling, inte bara i mina forum.

Jörgen: Jag brukar påminna mina grannar i Arkelstorp att vi har ju en idé om hur vi vill utvecklas på bygden och att vi måste ta det ansvaret själva att se till att det blir något av det.

Philip: Vi [på landet] kan inte ta på oss oket hela tiden, utan vi måste se framåt.

Terese: Det är inte kraften hos landsbygdsborna som saknas, det som saknas är det kommunala, regionala och statliga stödet. Om vi klagar på tjälskott då är vi gnällspikar, medan i städerna så löses det gemensamt.

Po: Stad/land-frågan är viktig att prata om eftersom vi har ett demokratiskt system som inte riktig fungerar…det är lite sorgligt att stad-land är ett försummat politikområde. Då är det viktigt att hitta de här konfliktytorna eftersom det är konflikt som driver utvecklingen. Det är klargörande konflikter! Det går också en skiljelinje mellan höger/vänster i landsbygdsfrågor. Den ena vill lösa problemen genom företagande och den andra genom gemenskap/föreningsliv.

Jörgen: Då får vi bli bättre på att formulera det vi vill så att vi får politikerna att lyssna. I alla fall fungerar det fint i Kristianstad kommun när vi landsbygdsbor för fram frågor till våra politiker.

Philip: Jag är glad att jag bor i en liten kommun. Vi har bra kontakt med näringslivet i Östra Göinge och som entreprenör får jag bra respons från tjänstemän och styrande.  Jag tycker att vi lyssnar på varandra.

Kan det inte ha att göra med hur man framställer sig själv? Jag har varit en del i Norrland till exempel. Jämför hur det låter när Arvidsjaur lyfter att de har 98% beläggning på sina hotell med Övertorneå som lyfter101 saker som är dålig?

Kristina: Det är ju inte så att det inte finns politiker som bryr sig. Man kanske inte ska raljera om en dystopisk bild där politiken inte bryr sig?

Po: Jag säger inte att politiken inte bryr sig, jag säger att politiken inte producerar. Ta till exempel landsbygdsproppen. Vad gäller Arvidsjaur och Övertorneå: Det kanske går dåligt för Övertorneå, de kanske har problem? Då behöver de också lyfta det.

Terese: Det man kan sakna är på något vis är höjden i debatten och visionen för landsbygden. Det finns mer än jordbrukspolitik. Man kan heller inte välja en fråga. För så låter det ofta. ”Välj den viktigaste frågan för landsbygden”. Ställ den frågan till staden: är det jobben ni vill ha? Eller kanske servicen?

Jörgen: Det är en alldeles för stor fråga för att täckas av ett enda område. Däremot kan jag säga att jag vägrar se mig som ett offer för att jag bor på landsbygden.

Är det komplexiteten som gör det så svårt. Känner politikerna det så?

Aline: Börja med att sluta se det som en fråga! Det är precis samma samhällsfråga för landsbygden som i alla delar av landet.

Kristina: I alla debatter får man alltid frågan vad som är det mest prioriterade. Det finns 75 förslag från landsbygdskommittén där vi försökt sammanställa vad landsbygden behöver. Det talas det inte så mycket om, det var kanske för mycket?

Po: Det har drivits en politik väldigt länge där man inte tänkt på de konsekvenser besluten får, ex apoteken. Hade man inte infört ett särskilt statsbidrag till apoteken på landet så hade dessa försvunnit.

Philip: Det första är att ändra attityden och skapa en ömsesidig respekt istället för att ställa stad mot land. Då kan vi prata om det. Vi känner oss förminskade på landsbygden. Öka samförståndet.

Om vi står här om 20 år, vad skulle vi prata om?

Aline: Vi skulle ha ett helt annat läge. Att folk inte vill jobba 9-5 kommer få ett helt annat genomslag. Kräver en annan tillit och då kanske man kan få större utväxling på olika finansieringsmöjligheter.

Terese: Ska jag välja dystopiskt eller positivt? Jag hoppas att vi uppnått en positiv förändring och genomfört de 75 förslagen så att hela Sverige kan leva. Det är ett stort paradigmskifte i världen. Vart ska vi gå? Om vi pratar platsoberoende, hur går det med skatten? Nu är vi ju folkbokförda. Men man ska aldrig någonsin underskatta känslan av plats. Ta till exempel kommunreformen; min kommun var tre och det här kommer aldrig glömmas utan det finns fortfarande mentala gränser kvar.

Aline: Tanken med kommunreformen var att det ska finnas en kärna mitt i länet, men nu har många kommuner närmre till andra kärnor.

Jörgen: Pratar vi framtiden finns det en väldig framtidstro både i Östra Göinge och där jag bor, det kommer gå bra här.

Po: Jag håller med. Det kommer gå bra för Skåne. Men ni har kanske lite dålig förståelse för förutsättningar i andra delar av landet. Spänning mellan regioncentra och kommuner är starka vart man än kommer och det är för mycket resurser samlade i regioncentra/tillväxtmotorer osv.  Politiken fördelar och satsar inte tillräckligt mycket på områdena runtomkring. Man tittar inte på hur väl spridd tillväxten är. Om 20 år ser det bra i Skåne men tillväxt och framgång ännu mer centraliserade till vissa platser.

Jag upplever att det väldigt ofta handlar om enskilda personer, någon som tror och får med sig hela bygden: hur får vi entreprenörer och dessa eldsjälar att blomstra? Vad kan vi göra från politiskt håll?

Kristina: Man kan ju inte förvänta sig att eldsjälar ska lyfta hela landsbygden.

Terese: Det finns oerhört duktiga kommunpolitiker i alla kommuner men strukturerna ser olika ut och det måste vi våga se.

Jörgen: Klart att eldsjälar har betydelse.

Po: Det är vanligt att haka upp sig på en individ, en eldsjäl. Det blir ofta fokus på företagande. Men jag tror också att politikerna vet precis vad som behöver göras. Infrastruktur, kapitalförsörjning…allt det där som företagarna behöver.

Mingel, middag, underhållning och prisutdelning

Mingel och diskussioner i pauserna, middag med underhållning av underbart roliga humor- och sånggruppen Fåfäng samt prisutdelning till Årets leaderprojekt, som 2018 blev projektet Reportrar i landsbygdens tjänst.

Mingel Läget Landet 2018. Foto: J Grundström

Mingel Läget Landet 2018. Foto: N Grundström

Underhållning av gruppen Fåfäng. Foto: J Grundström

Utdelning av priset Årets Leader 2018. Foto: J Grundström

Prisade lokalkorrar. Foto: J Grundström

Årets leader tilldelas kronhjortspriset. Foto: J Grundström

Dela: